Historia
Häggeby, och det därmed sammanhängande urbyggarnamnet skrevs 1305 Aegby. Vid mitten av 1800-talet förekom namnet Äggeby och något senare Häggeby. Av Aegby uppstod således Äggeby. Namnet har enligt en tolkning uppstått på grund av att socknens invånare förr i tiden skattade ägg till grannsocknen Skokloster. Det nuvarande Häggeby har blivit Häggeby på så sätt, att det vid den tiden var vanligt att lägga till ett "h" framför vokaler. Andra ortnamnforskare förkastar denna teori och menar att Häggeby kommer av trädet hägg.
Skadevi har på samma sätt som Ullevi fått sitt namn efter Skade, skidkonstens gudinna. Det var offerplatsen för denna gudinna som fick namnet Skadevi, numera en utgård till Johan Baners slott Sjöö.
Skadevi ligger vid Skadeviviken i den norra delen av Häggeby, som gränsar till Skoklosters socken. Ursprungligen hade Skadevi två gårdar. Redan under medeltiden uppges en av dem ha varit säteri. I början av 1600-talet lydde båda gårdarna under Ekenäs säteri som låg strax nordväst om Skadevi. Under 1650-talet fick gårdarna i sambruk med Ekenäs förnyad sätesfrihet. I slutet av 1600-talet lade Johan Gabriel Stenbock de båda Skadevihemmanen under sitt gods Sjöö i Holms socken, till vilket Skadevi fortfarande hör. Skadevi gård ligger med mangårdens byggnader, samt underlydande före detta torp och arbetarbostäder på Skoklostervägens östra sida, medan ekonomibyggnaderna ligger på dess västra sida. Bostadshusen ligger i kanten av en hög åsrygg, lummigt bevuxen med ädellövträd som ek, ask, alm och hassel. På en moränhöjd intill gårdens ekonomibyggnader finns ett gravfält och några enstaka stensättningar av yngre järnålderstyp. Den röda boden på tomten är från sent 1800-tal. Vid bäckravinen söder om Skadevi gård har kvarnverksamhet bedrivits åtminstone från 1600-talets slut till en bit in på 1900-talet. Kvarnbyggnaden i två respektive tre våningar byggdes omkring 1900 och är uppförd med timmerregelstomme, med panel på förvandring. Kvarnbyggnaden har en källare med två stenkistor. Vattnet leddes i en ränna genom bottenvåningen. Kvarnbyggnaden står öde och den stenlagda vattenrännan och kvarndammen är numera igenvuxna. Skadevi gård med underlydande före detta torp och arbetarbostäder är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Ädellövträden har stor betydelse för bebyggelsemiljöns herrgårdslika karaktär. Sammanhanget mellan huvudbyggnad, före detta torp och arbetarbostäder bör värnas, liksom traditionella material- och kulörval.
Skadevi gård, Skadevi S:1, Skoklostervägen 16 Huvudbyggnaden, som är byggd 1927, har karaktären av en mindre herrgårdsbyggnad. Fasaden är funktionalistiskt avskalad, men en framskjuten frontespis med underliggande veranda bär tydliga drag av tjugotalsklassicism. Huset, som tidigare var vitt, har numera en gul slätputsad fasad. Intill bostadshuset finns en faluröd timrad bod från slutet av 1800-talet. De kvarvarande ekonomibyggnaderna ligger på andra sidan av Skoklostervägen och utgörs av en ladugård från 1930-talet och en maskinhall från 1970-talet. Närmast vägen ligger resterna av en fruktträdgård med äppel- och körsbärsträd, samt en tennisbana med tillhörande byggnad. Sydväst om ekonomibyggnaderna ligger en timrad sidokammarstuga, uppförd i slutet av 1800-talet. De spröjsade fönstren har på senare år bytts mot tvåluftsfönster. Gården är en viktig del av Häggebys kulturmiljö.. Värdebärande egenskaper är den timrade boden, bostadshusets putsade fasad, de smårutiga fönstren, den framskjutna frontonen och den öppna verandan, bodens och sidokammarstugans timmerstommar, den röda slamfärgen och lertegeltaken.
Vi som äger huset nu heter Rebecka och Daniel Persson. Vi har ägt gården från 2019 och gjort massor av renoveringar för att behålla den nuvarande charmen och känslan, men samtidigt se till att huset hålls i bra skick.
